Måste ta upp ett ämne som jag funderar på nu. Det kan säkert ses som om jag kastar sten i glashus när jag ger mig på en kategori av människor som jag själv tillhör... Nämligen rökare.

Jag är själv rökare, har varit i många många år, höll upp med rökningen i hela 5 år innan jag, dumt nog, började igen..

Men de jag inte förstår mig på är ett par personer i min närhet, de är storrökare och de säger att de aldrig kommer sluta, men de mår så jäkla dåligt av rökningen.

Båda, medelålders kvinnor, har stora problem med magen. Läkarna säger varje gång de söker för sina stora problem att de ska sluta röka, googlar man på problemen så står det alltid som den första lösningen att just sluta röka.. och de försöker inte ens sluta. 

Visst, rökning är ett starkt beroende... men är det någon gång man ska ta upp kampen så är det ju när man mår så dåligt av rökningen så det påverkar hela ens liv väldigt negativt.. Eller?! De tappar otroligt mycket livskvalitet, en av dem är också ofta sjukskriven från jobbet på grund av sina besvär. 

Det gör mig faktiskt ganska provocerad... Rätt eller fel? Tala gärna om det för mig.